Aktuell produkt

Rehabkedja/Rehabplan - Sjuk/Rehab

Rehabkedja beskrivning

Rehabkedjan skapas av ett program som kontrollerar och sammanför sjukperioder. Du kan inte skapa en egen rehabkedja utan informationen visas endast som en sammanställning som du kan använda för underhåll och bevakning.

Det finns översiktsfönster för rehabkedja uppdelat på olika tidsperioder (t.ex. Dag 1-90 Rehabkedja, Dag 181-365 Rehabkedja etc.) i systemet och all information som visas i dessa fönster visas som en totalöversikt i fönstret Rehabkedja för alla arbetstagare.

Kopplade fönster i Rehabkedja

Följande kopplingsfönster finns:

Sjuktillfällen - Visar alla sjuktillfällen för vald arbetstagare som ligger till grund för rehabkedjan.
Alla Rehabåtgärder - Visar samtliga registrerade rehabåtgärder för vald arbetstagare.
Ny åtgärd från rehabkedjan - Skapa en ny åtgärd från markerad arbetstagare och rehabkedja
Noteringar - Sammanställning av alla noteringar för vald arbetstagare visas, notera att du kan skapa en ny notering från detta fönster.
Checklista - Sammanställning av alla checklistor för vald arbetstagare, notera att du kan skapa en ny checklista från detta fönster.
Anställningsuppgifter - Översiktsfönster som visar grundläggande anställningsuppgifter för vald arbetstagare, du kan inte ändra några uppgifter här.

Sammanslagning av sjukperioder

När en arbetstagare sjukanmäler sig befinner han eller hon sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Men om arbetstagaren mellan två sjukperioder har arbetat en kortare period än 90 dagar så läggs sjukperioderna ihop. Det betyder att arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos dig som arbetsgivare eller mot hela den vanliga arbetsmarknaden redan från början.

En period om 90 dagar är inte det samma som 90 arbetsdagar, utan även helgdagar räknas med i de 90 dagarna.

Allmänt om Rehabkedjan

Rehabkedjan är en tidsaxel som arbetsgivaren tillsammans med Försäkringskassan ska använda för bedömning av arbetsförmågan vid sjukdom samt en sammanläggning av tidigare sjukperioder under en s.k. ramtid. Rehabkedjan följer hela sjukperioden vilket gör att en arbetstagare kan ha en eller flera rehabkedjor under sin anställning men bara en oavslutad.

Sjukperioden ska vara längre än 14 dagar för att ingå i kedjan. Om det finns en sjukperiod inom dessa 90:e dagar så ska ny koll göras tills arbetstagaren varit i tjänst 90 dagar. Alla sjukdagar tills 90 dagar i tjänst finns ska ingå i kedjan. Tjänstledigheter, Föräldraledighet, Studieledigheter, Tillfällig föräldrapenning räknas inte att vara i tjänst.

Vid sjukanmälan befinner sig arbetstagaren sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Men om arbetstagaren arbetat kortare tid än 90 dagar sedan förra sjukdomstillfället ska de bägge sjukdomsperioderna läggas ihop. Detta innebär att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren eller mot den vanliga arbetsmarknaden redan från den första sjukdagen.
Det sker ingen sammanläggning av tidigare sjukperioder under den s.k. ramtiden i rutinen Sjuk/Rehab utan varje sjuktillfälle hanteras som en sjukperiod.

Rehabiliteringsplan

Under tiden arbetstagaren är sjuk, skall dennes arbetsförmåga prövas vid olika fasta tidpunkter. Detta är rehabiliteringskedjan och senare starten på en rehabiliteringsplan.

Från och med den 1 juli 2018 ska arbetsgivare ta fram en rehabiliteringsplan (plan för återgång i arbete) för anställda som bedöms vara sjukskrivna 60 dagar eller längre. Planen ska ha tagits fram senast dag 30 i sjukperioden.

Arbetsgivaren måste alltså senast dag 30 ha bedömt hur länge en sjukskrivning förväntas pågå. Till sitt stöd har arbetsgivaren bland annat den anställdes läkarintyg. I vissa fall kan det vara svårt att senast dag 30 ha bedömt om en sjukskrivning kommer att vara pågå längre än 60 dagar.

Om bedömning görs att den anställde kommer återgå i arbete innan dag 60 men det visar sig att sjukskrivningen varar längre än 60 dagar ska arbetsgivaren omgående ta fram en plan för återgång i arbete.

Planen ska så långt det går tas fram i samråd med den sjukskrivne. Det är viktigt att den anställde - efter bästa förmåga - är aktiv och bidrar till sin rehabilitering.

Det finns flera situationer då en arbetsgivare inte behöver upprätta en fullständig rehabiliteringsplan. Bedömer arbetsgivaren att en plan inte behöver tas fram ska underlaget för beslutet ändå dokumenteras.

I följande situationer behöver arbetsgivaren inte upprätta en fullständig rehabiliteringsplan.

När den anställde förväntas kunna återgå i arbete senast dag 60 i sjukperioden. Arbetsgivaren behöver då endast dokumentera sin bedömning.
Om det visar sig att den anställde är sjuk längre än 60 dagar ska en plan tas fram. Om den anställde förväntas återgå i arbete utan några särskilda insatser oavsett sjukskrivningens längd. Arbetsgivaren behöver då endast dokumentera skälen till det.
Om den anställdes hälsotillstånd innebär att en återgång i arbete inte är möjlig (inte ens med hjälp av rehabilitering eller arbetsanpassning). Arbetsgivaren behöver då endast dokumentera sitt ställningstagande.
Om den anställdes hälsotillstånd för tillfället innebär att det inte är möjligt att upprätta en plan får framtagandet av planen vänta tills hälsotillståndet har förbättrats. Arbetsgivaren behöver då endast dokumentera sitt ställningstagande.

Utlåtande

Från och med dag 90 skall du som arbetsgivare ha lämnat ett utlåtande till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetsförmåga och/eller möjlighet till annat arbete hos arbetsgivaren.

Avstämningsmöte

Ett avstämningsmöte hålls med arbetstagaren, där det utreds vad den denne behöver för att kunna återgå till sitt arbete. Därefter tar Försäkringskassan fram en rehabiliteringsplan tillsammans med arbetstagaren/arbetsgivaren alt. en annan part som kan påverka arbetstagarens situation.

Syftet med avstämningsmötet är att kartlägga vad arbetstagaren, p.g.a. sin sjukdom, kan och inte kan göra samt vilka åtgärder som krävs för att arbetstagaren ska komma åter i tjänst.

Resultatet från avstämningsmötet ligger till grund för rehabplanen.

Planen bör ge svar på frågorna:

Vad ska göras för att återställa arbetsförmåga?
Vad kan ändras på arbetsplatsen?
Ändrade arbetsuppgifter, hjälpmedel m.m.
Vem ansvarar för att de olika åtgärderna genomförs?

Åtgärder från Försäkringskassan

Tidsbegränsad sjukersättning (30-64 år) - har upphört hos Försäkringskassan. (Den som redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller sin ersättning för den period som redan är beviljad, under förutsättning att han eller hon fortfarande uppfyller villkoren för ersättningen. Om den försäkrade fortfarande inte kan arbeta när perioden med tidsbegränsad sjukersättning tar slut kan han eller hon ansöka om sjukersättning tills vidare. Då prövas ansökan enligt de nuvarande reglerna för sjukersättning. De innebär att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid, för att rätt till ersättning ska finnas.
Sjukersättning (30-64 år) Finns kvar om arbetsförmågan saknas för all överskådlig framtid.
Aktivitetsersättning (19-29 år) Arbetsförmåga nedsatt minst 1 år. Lönebidrag ingår i denna grupp.

Bevakningsfönster hela rehabiliteringskedjan

Bevakningsfönster finns för rehabiliteringskedjan för att visa vilka arbetstagare som passerat de olika bedömningspunkterna i rehabkedjan. Dessa fönster innehåller samma fält men via fönsterbehörigheten visas olika poster beroende på posternas värden.

Följande fönster finns: